Ragny Johansson, kokerska Centrallasarettets kök
Intervjudatum: 2003-11-12
Intervjuare: Margareta Machl och Kerstin Rännar

Ragny började sitt yrkesverksamma liv som köksbiträde i köket på centrallasarettet 1966. Hon hade då genomgått 9-årig grundskola samt en ettårig husmodersskola. Hänvisades av arbetsförmedlingen att söka jobb i köket på centrallasarettet. Fick börja som semestervikarie men blev efter första sommaren fast anställd och har stannat kvar där sedan dess som kokerska.

Personalen var i början uppdelad i diskpersonal, kökspersonal/matsalspersonal samt bandpersonal.

Ragny berättar att på 1970-talet tillagades mycket mat i köket, t ex leverbiffar och pannbiffar, man kokade tunga och stekte höns etc. Diskmaskin fanns för porslin men grytor och bunkar diskades för hand. Överbliven mat som fanns kvar i grytorna togs tillvara och såldes till en bonde som köpte upp maten till sina djur. Det blev dock förbjudet i slutet av 1970-talet. Numera mals all överbliven mat ner och kastas bort.

Matlagningen var och är fortfarande ett tungt arbete, speciellt då man skall röra och ösa upp exempelvis maträtter som köttgryta ur en 300-litersgryta för att inte tala om de tunga rostfria grytlocken som skall lyftas av grytorna. Maten skall snabbt kylas och ställas in i kylskåp och blåshus. Blåshus är stora rum med dörrar där det blåser mycket kall luft för att maten fort skall kallna.

En markant förbättring skedde på 1980-talet. Då tillkom en hel del hjälpmedel, såsom höj- och sänkbara bord, mikrovågsugnar samt satsning på arbetsmiljön. Och nu senast den 1 oktober 2003 ändrades hela distributions- och uppvärmningssystemet av patientmaten. Det innebär att bara den mat som skall serveras varm värms medan det övriga på brickan förblir kallt. Allt för att höja kvaliteten på maten.

Ragny har alltid varit intresserad av matlagning, vilket är en av anledningarna att hon stannat kvar så länge samt att hon alltid trivts med sitt arbete och sina arbetskamrater.

Tillbaka till Intervjuer >>