"Hösten 1765 insåg Riksdagen att Kongl. Zeraphimer Ordens Lazaret inte ensamt kunde klara sjukhusvården i hela riket."
Läs mer >>

"De veneriska sjukdomarna dominerade fortfarande, minst varannan patient led av syfilis. Efter krigsslutet år 1809 blev det en katastrofal ökning av dessa sjukdomar ."
Läs mer >>

"Journalföringen var starkt eftersatt. Kanske berodde det på dr Widbergs stora arbetsbörda, framförallt med nydaningen av sjukvårdsanstalten. Diagnos och terapi finns angivet hos hälften av alla patienter och i flera fall finns ej några ordinationer inskrivna".
Läs mer >>

"...medan landstinget ännu var samlat, en skrivelse till direktionen där han vädjade om 'att man måste se till, att icke menniskolif förspillas för en osund och dålig lasarettslokals skull'. Denna vädjan resulterade i att ett urtima landsting inkallades i februari 1865 och man beslutade att ett nytt lasarett skulle byggas i Stallhagen".
Läs mer >>

Ett ”Kongl. Arméns sjukhus”, i hyrda lokaler i Zimmermanska gården, avsett för de soldater som återkommit från 1808-1809 års krig mot Ryssland och som genom kriget blivit behäftade med lantvärnssjukan.
Soldaterna fick ligga under hästtäcken av mattväv och av råttor söndergnagda skinnfällar
Soldaterna behandlades bl a med en dekokt av ekbark. En del blev friska men ett flertal dog och begravdes på lantvärnskyrkogården
Läs mer >>

I syfte förhindra en ännu större spridning av de veneriska sjukdomarna uppdrogs åt landshövdingen i Västerås i en skrivelse från Kungl. Maj:t 1812 att vidtaga särskilda provisoriska åtgärder. och ett s k interims kurhus öppnades på slottet.
Smittspridningen var stor beroende på den tidens mycket dåliga hygieniska förhållanden Täta militärtransporter, ”ritade en väg av farsoter genom landet” och bidrog också till att sprida smittan.
Kurhuset var belagt endast några månader i taget….. ”För det mesta synes det ha varit stängt när landsbygdsbefolkningen behövde arbeta med skörden.”
Läs mer >>

Sala lasarett
Från år 1660 fanns gruvkirurger anställda vid Sala silvergruva. Dessa disponerade några små sjukrum i det s k Bergslagshuset, som anses vara Salas allra första sjukhus. Nämnas bör att den siste gruvkirurgen, Frans August Kahlén, blev Salas förste lasarettsläkare år 1868. Sala hade också ett hospital, ett mellanting mellan hospital och sjukhus. Hospitalet inrättades i början av 1660-talet på direkt påbud av Gustav II Adolf. I dokumentet står det att läsa ”Eij heller skal någon bettlare
lides i Staden, uthan medh dem Procederes och handlas efter den Spetals Ordningh wij här efter göra låthe ” Enligt 1696 års karta var hospitalet beläget mittemot kyrkan. Det är emellertid inte känt hur byggnaden såg ut. Den ansågs dock vara torftig och vården obetydlig.