Medicinhistoriska Sällskapet Westmannia

Sjukhus i Västerås.

Från en liten timrad stuga om tre rum med torvtak i Västerås
till specialiserad sjukvård på fyra platser i länet på
drygt 200 år.

"Hon benämndes ibland för hushållerska och ibland för
"sjukwagterska". Lönen var endast några daler per år
men troligen hade hon fri kost och vissa kläder".
Året var 1776.

Under drygt 200 år har en hisnande utveckling skett av sjukvården i Västmanland. Läs de fascinerande berättelserna om tillkomsten och utvecklingen av den västmanländska sjukvårds- och sjukhushistorien.

Det var 1776 som Västerås fick sitt första lasarett, mitt i stadens hjärta. Dåvarande hospitalet upplät en liten timrad stuga med torvtak att användas som lasarett, belägen strax söder om hospitalskyrkan och med långsidan åt Klostergatan (nuvarande Erik Hahrs gata).

Nedan beskrivs utvecklingen beträffande: beslut och tillkomst, lasarettsbyggnader, vårdinnehåll, vårdplatser, vårdkostnader och personal.

Sidan kommer efter hand att kompletteras med ytterligare lasarett/sjukhus i Västerås och övriga länet.

Källhänvisning >>

Sjukhus i Västerås från 1776 till 1968

"Hösten 1765 insåg Riksdagen att Kongl. Zeraphimer Ordens Lazaret inte ensamt kunde klara sjukhusvården i hela riket." Läs mer >>	"De veneriska sjukdomarna dominerade fortfarande, minst varannan patient led av syfilis. Efter krigsslutet år 1809 blev det en katastrofal ökning av dessa sjukdomar ." Läs mer >>	"Journalföringen var starkt eftersatt. Kanske berodde det på dr Widbergs stora arbetsbörda, framförallt med nydaningen av sjukvårdsanstalten. Diagnos och terapi finns angivet hos hälften av alla patienter och i flera fall finns ej några ordinationer inskrivna". Läs mer >>	"...medan landstinget ännu var samlat, en skrivelse till direktionen där han vädjade om 'att man måste se till, att icke menniskolif förspillas för en osund och dålig lasarettslokals skull'. Denna vädjan resulterade i att ett urtima landsting inkallades i februari 1865 och man beslutade att ett nytt lasarett skulle byggas i Stallhagen". Läs mer >>	”…. En arkitektonisk skapelse av stor skönhet och mäktig helhetsverkan. Likt ett tornprytt slott med borggård och flyglar reser den sig, omkransad på trenne sidor av kraftig, nordisk skogsvegetation.” …..”förr byggdes palats åt furstar och stormän, nu bygger man dylika åt fattiga och sjuka”. Läs mer >>

Övriga sjukhus i Västerås

Ett ”Kongl. Arméns sjukhus”, i hyrda lokaler i Zimmermanska gården, avsett för de soldater som återkommit från 1808-1809 års krig mot Ryssland och som genom kriget blivit behäftade med lantvärnssjukan. Soldaterna fick ligga under hästtäcken av mattväv och av råttor söndergnagda skinnfällar Soldaterna behandlades bl a med en dekokt av ekbark. En del blev friska men ett flertal dog och begravdes på lantvärnskyrkogården Läs mer >>	I syfte förhindra en ännu större spridning av de veneriska sjukdomarna uppdrogs åt landshövdingen i Västerås i en skrivelse från Kungl. Maj:t 1812 att vidtaga särskilda provisoriska åtgärder. och ett s k interims kurhus öppnades på slottet. Smittspridningen var stor beroende på den tidens mycket dåliga hygieniska förhållanden Täta militärtransporter, ”ritade en väg av farsoter genom landet” och bidrog också till att sprida smittan. Kurhuset var belagt endast några månader i taget….. ”För det mesta synes det ha varit stängt när landsbygdsbefolkningen behövde arbeta med skörden.” Läs mer >>

"Text: Kerstin Rännar".

Till början av sidan >>