Från
en liten timrad stuga om tre rum med torvtak i Västerås
till specialiserad sjukvård
på
fyra platser i länet på
drygt 200 år.
"Hon benämndes ibland för hushållerska
och ibland för
"sjukwagterska". Lönen var endast några daler per år
men troligen hade hon fri kost och vissa kläder".
Året var 1776.
Under drygt
200 år har en hisnande utveckling skett av sjukvården
i Västmanland. Läs de fascinerande berättelserna
om tillkomsten och utvecklingen av den västmanländska
sjukvårds- och sjukhushistorien.
Det var 1776 som Västerås
fick sitt första lasarett, mitt i stadens hjärta.
Dåvarande hospitalet upplät en liten timrad stuga
med torvtak att användas som lasarett, belägen
strax söder om hospitalskyrkan och med långsidan
åt Klostergatan (nuvarande Erik Hahrs gata).
Nedan beskrivs utvecklingen
beträffande: beslut och tillkomst, lasarettsbyggnader,
vårdinnehåll, vårdplatser, vårdkostnader
och personal.
Sidan kommer efter
hand att kompletteras med ytterligare lasarett/sjukhus i
Västerås och övriga länet.
"Hösten
1765 insåg Riksdagen att Kongl. Zeraphimer Ordens
Lazaret inte ensamt kunde klara sjukhusvården i hela
riket." Läs mer
>>
"De veneriska sjukdomarna dominerade fortfarande, minst
varannan patient led av syfilis. Efter krigsslutet år
1809 blev det en katastrofal ökning av dessa sjukdomar
." Läs
mer >>
"Journalföringen
var starkt eftersatt. Kanske berodde det på dr Widbergs
stora arbetsbörda, framförallt med nydaningen
av sjukvårdsanstalten. Diagnos och terapi finns angivet
hos hälften av alla patienter och i flera fall finns
ej några ordinationer inskrivna". Läs mer
>>
"...medan
landstinget ännu var samlat, en skrivelse till direktionen
där han vädjade om 'att man måste se till,
att icke menniskolif förspillas för en osund och
dålig lasarettslokals skull'. Denna vädjan resulterade
i att ett urtima landsting inkallades i februari 1865 och
man beslutade att ett nytt lasarett skulle byggas i Stallhagen". Läs mer
>>
”….
En arkitektonisk skapelse av stor skönhet och mäktig
helhetsverkan. Likt ett tornprytt slott med borggård
och flyglar reser den sig, omkransad på trenne sidor
av kraftig, nordisk skogsvegetation.” …..”förr byggdes
palats åt furstar och stormän, nu bygger man dylika åt fattiga och sjuka”. Läs mer
>>
Övriga sjukhus
i Västerås
Ett ”Kongl. Arméns sjukhus”, i hyrda lokaler i
Zimmermanska gården, avsett för de soldater
som återkommit från 1808-1809 års krig
mot Ryssland och som genom kriget blivit behäftade
med lantvärnssjukan.
Soldaterna fick ligga under hästtäcken av mattväv
och av råttor söndergnagda skinnfällar
Soldaterna behandlades bl a med en dekokt av ekbark. En
del blev friska men ett flertal dog och begravdes på
lantvärnskyrkogården Läs
mer >>
I syfte förhindra en ännu större spridning
av de veneriska sjukdomarna uppdrogs åt landshövdingen
i Västerås i en skrivelse från Kungl.
Maj:t 1812 att vidtaga särskilda provisoriska åtgärder.
och ett s k interims kurhus öppnades på slottet.
Smittspridningen var stor beroende på den tidens
mycket dåliga hygieniska förhållanden
Täta militärtransporter, ”ritade en väg
av farsoter genom landet” och bidrog också till
att sprida smittan.
Kurhuset var belagt endast några månader i
taget….. ”För det mesta synes det ha varit stängt
när landsbygdsbefolkningen behövde arbeta med
skörden.” Läs mer
>>