Akupunktur

Föreläsning av Sjuksköterska Britt-Marie Torverud, 2007-12-11

På landstingets kansli Hållgatan 2, Västerås

 

Britt-Marie Torverud


 

Eftersom akupunktur är ett så stort ämne, är det svårt att veta vad man skall välja. Jag börjar med lite historik. I Kina har det funnits människor sedan åtminstone en miljon sjuhundratusen år tillbaka enligt arkeologiska fynd. Klansamhällen fanns från cirka 100.000 år sedan fram till för 4.000 år sedan. Man indelar stenåldern i äldre som fanns till för cirka 10.000 år sedan, och yngre som fanns mellan 10.000-2000 före Kristus. Från äldre stenåldern har man funnit stenknivar som användes för incision i abscesser och för åderlåtning. Från yngre stenåldern har man funnit finare verktyg som kallas ”bian” (= sten). Den ena änden var ofta skarp och oval (för incision) den andra triangulär (för åderlåtning)

Från ca 2100 före Kr, då Kina gick in i slavsamhället har man funnit hieroglyfer om akupunktur och moxabränning på ben och sköldpaddskal. Från den tiden har man även funnit akupunkturnålar. Dessa var från början av sten, medan man senare funnit bronsnålar.

De grundläggande tankarna som ligger bakom det mesta av den traditionella kinesiska medicinens (TCM:s) teori skapades av filosofer. Utgångspunkten var den Taoistiska världsuppfattningen. Läkarna kände bl a till puls, blod, olika inre organ samt lungornas roll i utbytet mellan luft och blod.

Under tiden 475 f.Kr-24 e.Kr fanns tre olika dynastier under vilka det feodala systemet stärktes. Järninstrument tillkom och stenåldern övergavs, Nio olika slags nålar för akupunktur fanns. Från omkring 300-200 f. Kr började läkare att sammanfatta kunskapen om medicin och farmakologi och då uppstod även skrifter om akupunktur och moxa.

Från cirka 300 f. Kr har man funnit en skrift: ”Huangdi NEI Jing” (Gula kejsarens textbok om medicin). Den är uppbyggd som en dialog mellan en kejsare (Huangdi) och hans minister (Chi–Po). Boken innehåller mycket filosofiska betraktelser från Taoismen. Huangdi anses som fader till TCM, men troligen är det en legendkejsare. Man tror egentligen att boken skrivits av flera personer.

Böckerna innehåller teorin om Yin-Jang (teorin om det positiva och negativa/starka och svaga) teorin om de fem grundläggande elementen som är:
Trä, Eld, Jord, Metall och Vatten.
Zang-Fu-teorin (teorin om inre organ), Jing-Luo teorin (teorin om meridianer och kollateraler, d v s själva akupunkturteorin), teorin om ”qi” (ungefär lika med livsenergi), teorin om blod och kroppsvätskor och teorin om fem emotioner och sex exogena faktorer. Dessa teorier utgör basen i TCM.
Exogena faktorer: Vind, Köld, Hetta, Sommarhetta, Fukt och Torka. Det togs hänsyn till detta när det ställdes diagnoser på de människor som skulle behandlas. Stor vikt lades också vid emotionella faktorer som: glädje/skräck,
sorg/melankoli, oro/bekymmer, grubblerier, meditation, ångest/fruktan och ilska

I början fanns olika uppgifter om punktlokalisationen. Dr Huangfu Mi skrev ”Systematic Classic of Acupunkture and Moxibustion” 260 e.Kr. Detta är den äldsta boken om bara akupunktur och moxa. Det är den första systematiska boken och den har haft mycket stort inflytande på senare beskrivningar.

Det kan vara på sin plats med en liten jämförelse mellan TCM:s över 2000 år gamla uppfattningar och moderna begrepp inom den västliga medicinen. Blodcirkulationen upptäcktes i väst av Harvey 1628 medan TCM beskrev sambandet blod/hjärta/puls redan före 200 f.Kr.

Under 500-talet spreds läran om akupunktur till bl.a Korea, Japan och Indien. På 1300-talet till Vietnam och till Europa på 1500-talet.
Till Europa kom kunskapen om akupunktur/moxa dels via kirurger från speciellt Holländska Östasiatiska kompaniet, dels av jesuiter. Den första europé som gav en omfattande beskrivning, dock lite felaktig, av akupunkturen var Ten Rhyne, en läkare som på 1680-talet arbetade på Java och i Japan. Han hade svårigheter med översättningen; först var kunskaperna översatt från kinesiska till japanska, därefter översatte han till holländska och vidare till latin som var det vetenskapliga språket. Risken var stor att det blev en del missförstånd. Boken publicerades 1683.

Under 1800-talet kom metoden i kliniskt bruk i Europa. Störst spridning fick metoden i Frankrike. En avhandling av Berlioz 1816 i Paris påvisade god effekt vid ”nervsjukdom och all slags värk”. I Frankrike beskrev olika författare bäst effekt mot muskulo-skeletala smärtor och migrän. En uppfattning som även i dag kan bekräftas.
I Sverige fanns en man vid namn C.P. Thunberg, som var botanist och forskningsresande. Han blev professor efter Linné i Uppsala. Efter en resa i Ostasien år 1779 skrev han om akupunktur och moxa och beskrev också exaktheten i nålplaceringarna.
År 1829 framlade Gustaf Landgren en avhandling om akupunktur. Metoden omtalades i Läkaresällskapets årsberättelse 1825 och 1826. Landgren beskrev en hel del kliniska erfarenheter kring akupunktur. Sammanfattningsvis menade han att man hade bra effekt vid tillstånd som: rheumatiska sjukdomar, huvudvärk, tandvärk, gikt, lumbago, lokala spasmer, lamhet och t o m
ibland bra emot sjukdom. Man har haft kunskapen länge, men den har aldrig slagit igenom i västvärlden förrän på senare år.

Kunskapen om blodcirkulationen kom inte till västvärlden förrän 1628 och upptäcktes av Harvey. Under Qingdynastin 1644-1840 ansågs örtmedicinen överlägsen akupunkturen och moxa. I utbildningen inom den kinesiska akupunkturen ingår också läran om örter.

Jesuitmissionen införde västerländsk medicin. Efter 1944 började akupunkturen uppvärderas. År 1949 bestämde man sig för att ta det bästa av TCM och det bästa av den västerländska medicinen och sammanföra dessa.

Efter det att USA:s president Nixon tillsammans med en delegation reste till Kina 1971 blev intresset för akupunktur mycket stort i västvärlden. Det berodde på att journalisterna kunde visa upp leende patienter som opererades helt vakna och till synes utan smärta med hjälp av akupunktur som enda bedövningsmedel. Det imponerade starkt på delegationen. En av deltagarna insjuknade i blindtarmsinflammation under vistelsen i Kina och blev föremål för operation med akupunktur som smärtlindring. Operationen förlöpte väl och den erfarenheten tog delegationen med sig hem till USA och det ledde till att mycket forskning initierades i västvärlden.

Här i Sverige gjorde Professor Sven Andersson i Göteborg försök med experimentell tandsmärta. Dessa försök visade att akupunktur kunde höja smärttrösklarna och att en viss effekt kvarstod en stund efter stimuleringen.
År 1973 startade den första akupunkturanestesin i Uppsala.

Sedan år 1974 är det känt att endorfiner i cerebrospinalvätskan ökar efter akupunkturstimulering. Sedan dess har man kunnat påvisa alltmer i detalj hur olika endorfiner påverkas. Det finns bl a en bok som heter ”Från tro till vetenskap” som beskriver detta.

Tack vare mycket forskning har akupunkturen blivit vetenskapligt godkänd hos oss.
År 1984 blev det tillåtet enligt Socialstyrelsen att behandla med akupunktur som alternativ medicin SOSFS 1984:33.
Knappt 10 år senare år 1993-08-20 meddelar Socialstyrelsen att akupunktur skall jämställas med annan medicinsk behandling inom hälso-och sjukvården.
Vid arbete inom den offentliga hälso-och sjukvården är det i dag endast tillåtet att behandla med akupunktur om det sker ”i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet” utifrån den västerländska utbildningsmodellen. På den mottagning som jag arbetar får jag för det mesta remiss på patienter med olika smärttillstånd. Akupunkturbehandling av sjukdommar kan man få använda sig av om man t ex skall genomföra en studie. Många studier har genoförts under åren. Men det finns för närvarande inte tillräcklig forskning ännu för att behandla fullt ut med akupunktur vid sjukdommar.

Kineserna anser att det vid sjukdom har uppstått en disharmoni mella Yin och Jang. Jang står för rörelse och Yin för stillhet. Det finns olika diagnosmetoder enl TCM. Vid undersökning av patienten så inspekteras tungan noggrant. Den anses mycket viktig i diagnossynpunkt, eftersom olika områden på tungan representerar olika organ. Utifrån beläggningens art på tungan kan man avgöra vilket organ som är sjukt. Patientens ansiktsfärg, rörelser och naturligtvis också allmäntillståndet är viktigt för diagnosen. Vid auskultation lyssnar man på lungorna, även talet. Man låter patienten hosta. Luktar på exkrementer, avföring och urin och patientens andedräkt. Vid palpation används pulsdiagnostik som är lite speciell. Man känner inte på pulsen som vi gör här, utan använder tre fingrar och känner då vilken puls som känns djupast. Platsen för pulsarna står för olika organ, olika för vänster och höger hand. Palpation sker längs de tolv meridianerna. I diagnossyfte ställs också frågor om mat-och sömnvanor, smakupplevelser, smärtupplevelser och även hur patienten reagerar på kyla, värme, frusenhet och tidigare sjukdomar.

Modell av en man utmärkt med punkter och meridianer visas för åhörarna.

Sex meridianer står för yin och sex meridianer för jang. Mycket forskningstid har åtgått till att påvisa huruvida meridianerna existerar eller ej. Man har inte kunnat påvisa att dom finns som något slags kanaler. Däremot har man gjort försök som klart visar att effekterna vid akupunktur medieras via nervsystemet.
Vid behandling med akupunktur bör man hitta de par av meridianer som har direkt samröre med varandra ;
t ex Lunga (LU) och Large intestine (LI) = grovtarm.
Spleen (SP) =mjälte och Stomach (ST) = mage.
Heart (HT) =hjärta och Small intestine (SI) = tunntarm.
Kidney (K) =njure och Urinary Bladder (UB) = urinblåsa.
Pericardium (PC) =pericardiet och Triple Energizer (TE).
Liver (LIV) =Lever och Gallbladder (GB) =Gallblåsa.
Govern Vessel GV-meidianen som är överordnad de sex yangmeridianerna och har en viktig koordinerande funktion på hela kroppen.
Conseption Vessel (CV) -meridianen är överordnad de sex yin-meridianerna.

Det finns också en övre och nedre koppling, t ex lunga och mjälte, grovtarm och mage, hjärta och njure, tunntarm och urinblåsa o s v. När man behandlar med akupunktur utifrån den västerländska metoden så försöker man ändå se till att det blir en viss koppling mellan Yin och Yang.

De viktigaste grunderna för akupunktur vid smärttillstånd är lokalisering av smärtan och smärtans grad, patientens allmäntillstånd, vilken karaktär smärtan har, och hur länge smärttillståndet varit.
När jag behandlar en patient med akupunktur så har jag ett journalblad där jag noterar vilka punkter jag använder och hur patienten upplever sig från gång till gång. Skattning av smärtan sker utifrån en VAS-skala (1-10), där 10 är outhärdlig smärta och 0 ingen smärta. Patienten får en blankett där han/hon får rita ner symboler för vilken typ av smärta det är ex.vis molande, huggande, stickande, brännande eller strålande smärta, ev någon annan upplevelse. Det finns också akut smärta, när patienten exempelvis gjort sig illa, den är lättast att behandla.
Neurogen smärta, skada på en nerv, den är svårare att behandla. Dessa patienter blir inte smärtfria på vanliga värktabletter ex.vis Alvedon. Vid psykogen smärta ex.vis schizofreni och depression och liknande, bör först depressionen behandlas innan man börjar med akupunktur. Om de här patienterna säger man att det är helt tyst i de inåtledande smärtbanorna. Sedan har man de idiopatiska och existentiella smärtorna, där det finns en störning mellan individen och det sociala livet, och det går naturligtvis inte att behandla med akupunktur. Man skiljer också på akut, och kronisk smärta eller med ett bättre ord – långvarig smärta som kan räknas från 3 till 6 månader.

Vid smärtbehandling tittar man på olika prognoser. Ju tidigare man kommer för behandling, desto bättre och snabbare resultat uppnås. Det är också bättre prognos vid kort eller ingen sjukskrivning före behandling, ”ingen förekomst av sjukdomsvinst”, liten eller ingen analgetica konsumtion. Det blir nästan alltid sämre prognos om patienten har en lång sjukdomshistoria bakom sig, missbruk, arbetsproblematik, stress, ångest m m.

Först och främst bör en läkare ha ställt en diagnos innan behandling kan bli aktuell. Exempel på tänkbara diagnoser för akupunktur kan vara: Migrän som är mycket tacksamt att behandla, Hortons huvudvärk kan vara något svårare att behandla. Stress-och spänningshuvudvärk är vanliga diagnoser. Herpes Zoster (bältros)smärta. Pat med den diagnosen bör först ha behandling med antiviralt läkemedel inom 72 timmar för att inte riskera få långvarig eller bestående smärta, Men om den smärtan ändå finns kvar, så sätter man nålar runt det smärtsamma området.
Patienter med s k tennisarmbåge (lateral epicondylit) är ganska tacksamma att behandla, golfarmbåge (medial epicondylit) något svårare.
Frozen shoulder, ischiassmärta och lumbago har jag behandlat vid flera tillfällen med gott resultat, likaså torticollis (nackspärr). Dysmenorrhe, reumatiska smärttillstånd, knäartroser/arthriter, samt karpaltunnelsyndrom är också tänkbara diagnoser. Även akupunktur mot klimakteriebesvär, framförallt när det inte är lämpligt att behandla patienten med östrogen. Däremot har jag inte fått så bra effekt vid behandling av tinnitus, då det är svårt att avgöra den egentliga orsaken till tinnitus.

Beskrivning av ett patientfall.
Jag övertog en patient från en av mottagningens läkare som skulle gå på semester. Patienten hade haft stroke, två hjärtinfarkter och dessutom haft ständig hicka i flera år. Hickan var ibland så svår att han måste åka till akutmottagningen på sjukhuset. Patienten hade tidigare varit i Uppsala och fått blockad mot hickan, men efter det hade hickan blivit ännu värre. Under doktorns bortovaro några veckor så behandlade jag patienten. När det var dags att doktorn skulle komma tillbaka efter ledigheten, så ville patienten fortsätta behandlingen hos mig, för pat sa att det kändes inte riktigt på samma sätt när jag satte nålarna som när doktorn gjorde det.
Jag informerade doktorn om att patienten ville gå kvar hos mig, och han hade inget emot det. Jag fortsatte att behandla patienten och det otroliga var att hickan fortsatte, men nu i 2 veckors perioder, de andra veckorna var han helt fri från hickan, den blev också lindrigare under perioden som han hickade. Han planerade resor bl a till sina barn de veckor som han var fri från hickan. Jag kontaktade överläkare Annika Rhodin på smärtkliniken angående möjligheten att få bort patientens hicka, och varför patienten hickade i 2-veckors perioder men hon kunde inte svara på det. Och att hickan pågick i 2-veckors perioder var ett mysterium.

Endorfinfrisättning kan man mäta i blod och liqvor, endorfiner är ämnen med morfinliknande verkan som även kroppen själv tillverkar och består av s k familjer: bl a beta-endorfiner som har smärtstillande effekt, enkefaliner blockerar smärtan som går upp till thalamus, ”gate control”, dynorfiner som ger hämning av impulser, frisättning av histamin, serotonin, en frisättning av Substans P- ger en rodnad vid akupunkturnålen och det sker en hämning av sympaticus.

Bieffekter vid akupunkturbehandling:
Vid behandling med akupunktur händer mycket i kroppen. Patienterna blir oftast mycket trötta under-och efter behandlingen, det händer ibland att patienter somnar under behandlingen. Patienten uppmanas därför att inte köra bil direkt efter akupunkturbehandlingen.
Yrsel, illamående, svettning och törst är inte helt ovanligt som reaktion. Det uppstår även en liten marginell sänkning av blodtrycket under akupunkturen.
”Strong reactors” är de patienter som reagerar mycket starkt på mediciner och därför också reagerar mycket kraftigt på akupunkturstimulering. Dessa personer känner ofta sensationer långt ifrån där nålen satts in. Om man kan stimulera dem på rätt sätt är detta den grupp personer som man har mycket bra effekter på vid akupunktur.

Det finns också något som kan kallas ”akupunkturberoende”, patienten vill ha behandlingar oftare och oftare och kan uppleva en slags ”akupunkturabstinens”. Jag hade en patient som sade att så fort jag satte i en nål så kände hon en behaglig känsla och kände sig genast bättre. Det handlade om en gravid kvinna som hade täta migränanfall med illamående.

Vid själva nålsättandet kan man erfara både lokala och generella effekter. Den lokala effekten är att akupunktören känner ett elastiskt motstånd vid nålsnurrandet. Det är troligen en lokal muskelspasm via den vanliga ryggmärgsreflexen. Den här känslan är basen till patientens ”de-qi”-känsla. Ibland kan nålen ”fastna” ganska hårt i muskulaturen under någon minut efter att man stimulerat. Man får då vänta en stund med att ta bort nålen. De generella effekterna är som regel att patienten erfar ett allmänt avslappnande som ofta övergår i dåsighet, vissa blir till och med euforiska.

Ytliga hematom efter att nålen tagits ut kan förekomma, men det sker ganska sällan. Vissa andra risker finns; t ex om nålen sätts för nära lungspetsen då risk för pneumotorax, det är viktigt att använda rätt längd på nålarna, beroende var man skall sticka. Man ska inte använda nålar som är böjda eller med”hak” i spetsen, då kan det finnas risk för kvarvarande nålbit.
Andra risker kan i extrema fall orsaka hjärttamponad med dödsfall som följd, detta finns beskrivet. Tetrapares – efter stick i medellinjen cervikalt. Infektioner -(engångsnålar används för att eliminera den risken). Metallallergier – allergi mot nålmaterial finns beskrivet som då främst skulle kunna drabba nickelallergiker, men troligen är inte risken särskilt stor om nålarna tas ut inom ½ timme. Om patienten är svårt allergisk mot nickel eller krom och man anser att man har mycket att vinna på en akupunkturbehandling mot ett smärttillstånd, kan man använda guldnålar istället för de vanliga nålarna i rostfritt stål. Men jag har inte själv upplevt att någon av mina patienter haft så stora problem.

Mycket stor försiktighet måste iakttas när det gäller gravida kvinnor under de tre första månaderna av graviditeten (risk för abort). Patienter med blödningsrubbningar eller som behandlas med blodförtunnande läkemedel. Patienter med Hepatit, AIDS – pga att dom är mer infektionskänsliga. Det är absolut kontraindicerat med elakupunktur på patienter med pacemaker.

Öronakupunktur är en behandlingsform, där nålar enbart sätts på punkter i och på örat. Jag har även gått denna utbildning, men jag har inte använt mig av den formen av akupunktur. Man diskuterar öronakupunktur när det gäller viktreducering och rökavvänjning. I USA har metoden används med stor framgång bland annat vid behandling av missbruk, framförallt för att ta bort abstinens.

Det har gjorts många studier av olika slag när det gäller behandlingar. Bland annat kan nämnas en strokestudie som initierades av neurologisjuksköterskan Katarina Johansson från Lund som vuxit till en multicenterstudie. Studiens resultat publicerades i bland annat Neurology och blev mycket uppmärksammad. I studien ingick 80 patienter, 40 patienter som nyligen hade insjuknat i stroke fick akupunktur som tillägg till den sedvanliga behandlingen.
De jämfördes med 40 jämförbara patienter som fick samma vård bortsett från akupunktur. Man mätte bland annat funktionen i olika test, vårdtid och livskvalitet. De patienter som fått akupunktur som tillägg till den vanliga sjukgymnastiken kunde förflytta sig bättre, gå i högre omfattning och de hade bättre balans även tre år efter stroken.
Studien gjordes av neurologiska kliniken i Lund tillsammans med Uppsala. I den gruppen som man även behandlade med akupunktur där minskade vårdtiden avsevärt. Det gjordes uppföljningar efter en månad, tre månader, sex månader, ett år och tre år. Det visade sig då att de patienter som fått akupunktur som tillägg i sin rehabilitering var långt före rehabiliteringsmässigt än den andra gruppen, varför det samhällsmässigt blev en ekonomisk vinst, och en bättre livskvalitet för patienterna. Fler i akupunkturgruppen kunde flytta tillbaka till sina hem efter sjukhusvistelsen, vilken för övrigt minskade från 19 dagar till 6 dagar. Kostnaden för varje patient som fått akupunktur var i genomsnitt 140.000 kronor lägre än för patienterna i kontrollgruppen.
En större strokestudie har visst gjorts senare, den har pågått på sju sjukhus och inkluderat 150 patienter. Resultat av denna har jag inte läst.

En studie har genomförts som Västmanland var med i. Det gällde barn och ungdomar med diagnosen cerebral pares i åldrarna 4-25 år. Studien gjordes tillsammans med Värmland, Närke, Halland, Södermanland och Göteborgs stad. Studien avsåg att se hur man bäst kunde träna och habilitera dessa barn och ungdomar. De är ju stela och spastiska i sina rörelser, men dom reagerade positivt på akupunktur, blev ordentligt avslappnade. Det visade sig att om man satte en nål på en speciell punkt på hjässan ca 10 minuter innan man började med träningen så var patienterna märkbart avslappnad och det gick lättare att träna patienterna då. Den punkten förstärker cirka etthundratal Yangpunkter. Den brukar skämtsamt kallas ”whiskypunkten” och effekten skulle kunna motsvara två cl whisky?!

Det positiva med det här arbetet är att man så ofta ser att patienterna blir bättre. Jag fick remiss på en patient som haft migrän och spänningshuvudvärk i flera år i stort sett varje vecka. Patientens situation var ansträngd. Hon hade en mamma som var i behov av mycket hjälp, hade ett arbete som krävde mycket, och hade dessutom ett handikappat barn. Hon kom till mig och jag satte nålar på de punkter som var aktuella i behandlingshänseende. Patienten blev mycket avslappnade under behandlingen, och efteråt så kände hon sig helt ”omtöcknad” och visste inte riktigt hur hon skulle ta sig hem.
En vecka senare när hon kom för förnyad behandling så säger hon ”jag vet inte om jag vågar få någon akupunktur i dag, för jag har inte haft någon migrän eller spänningshuvudvärk sedan jag var här sist, och om du sätter nålar i dag så kanske huvudvärken kommer tillbaka”. Det gjorde den inte. Hon fick sammantaget åtta akupunkturbehandlingar av mig.

En äldre kvinna som kom på remiss till mig hon hade haft spänningshuvudvärk sedan flera år tillbaka, som till viss del kunde vara orsakat av en jobbig hemsituation, hon hade också besvär med värk i sina händer sedan en lång tid tillbaka, och upplevde också att dom alltid kändes kalla.
Jag behandlade henne för sin nack-och huvudvärk, och satte även nålar på hennes händer. Efter några behandlingar så berättade hon att hennes värk i händerna nästan upphört och blivit riktigt varma, och även besvären med spänningshuvudvärken hade minskat betydligt.

Jag behandlade en ung man en gång för en blandning av spänningshuvudvärk och migrän, som jag tror ville testa mina kunskaper lite. I slutet av behandlingsperioden så berättade han att han hade talat om för en kompis som var sjukgymnast att han fick akupunktur hos en sjuksköterska, och då hade kompisen frågat om jag satte nålar i foten också. Då svaret var ”ja” tyckte kompisen att det var bra, för då hade jag tänkt på sambandet mellan de olika meridianerna och Yin och Jang.
Patienterna kommer till mig via remiss från familjeläkaren. Det är en blandad patientgrupp, män och kvinnor, yngre som äldre, och många invandrarkvinnor.
Vad som är gemensamt för många av dem är att de varit utsatta för långvariga stress och spänningstillstånd.

Personer som arbetar och undervisar i akupunktur är bl a: Docent Christer Carlsson i Lund som anordnar utbildningar för både läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Docent Tomas Lundeberg på Karolinska sjukhuset, och Professor Sven Andersson i Göteborg.
I Västerås sades det 1987 att en distriktsläkare och en sjukgymnast från varje vårdcentral skulle få utbildning i akupunktur och på så sätt kunna behandla patienter med enklare smärtdiagnoser och därvid också avlasta smärtkliniken något. Överläkare Annika Rhodin på smärtkliniken skulle genomföra den.
Jag var intresserad och fick möjligheten att gå kursen. Jag kände mig lite som ”katten bland hermelinerna” på utbildningens första dag.. Jag var nämligen ensam sjuksköterska bland distriktsläkare och sjukgymnaster.
En läkare kom fram till mig och sade att han hoppades att det inte skulle bli alltför många som skulle syssla med akupunktur, för det var viktigt att kompetensen uppehölls. Jag svarade honom att det inte var mitt problem.

Den andra delen av grundkursen som anordnades här i Västerås med Annika Rhodin som huvudlärare fick vi vänta en tid med pga hennes tidsbrist. Jag anmälde mig därför till en 2-veckors teoretisk utbildning som anordnats i Stockholm. Därefter gjorde jag en- veckas praktik på smärtkliniken här i Västerås. Ungefär ett år senare gick jag fortsättning på den grundkurs som startats tidigare här i Västerås.
Jag har fortsatt med akupunkturkurser i stort sett varje år, även öronakupunktur och elakupunktur. och år 2000 gick jag en fortsättningskurs på fyra dagar som anordnats här i Västerås.

Jag arbetar för tillfället ca 2-3 halvdagar i veckan på vårdcentral. De flesta sjukgymnaster arbetar också en hel del med akupunktur.
Det tar mycket energi att enbart arbeta med smärtpatienter. Det kan t ex hända att när en patient kommer för återbesök (behandling 1gång/vecka)och man frågar patienten hur det känns, så kan pat säga att det inte känns så bra, och då rör det sig ofta om ett annat problem (ont på ett annat ställe än vad som behandlats). Jag ger då patienten rådet att ta upp det med läkaren, eftersom att jag endast kan och skall behandla det jag fått remiss på.
Men det skänker stor tillfredställelse när man upplever att patienterna blir bättre, har mindre smärta eller blir helt smärtfria, sover bättre. Många av patienterna upplever också att dom fått mera energi. Väldigt många av patienterna har också ett stort behov av att få öppna sig i förtroende och tala om sina problem och eventuella stressituation. Och kanske framförallt att ha någon som lyssnar, eftersom dom vet att vi i vården har tystnadsplikt. Här gäller det verkligen en helhetssyn i omvårdnadsarbetet.