Monica Eriksson, avdelningschef vid Gryta Palliativa Vårdenhet
Intervjudatum: 2010-09-27
Intervjuare: Yvonne Åkerlind
År 2007 intervjuade jag dåvarande avdelningschef för den lasarettsanslutna hemsjukvården, LAH, Monica Eriksson och år 2008 dåvarande avdelningschef för Gryta Hospice, Christine Wäneskog. Efter detta har såväl landstinget som kommunen gjort omorganisation vad gäller vården av svårt sjuka med inriktning främst mot onkologin. Det faller sig naturligt att jag tar ny kontakt för att se hur det fungerar idag. Det visar sig att Monica som var med och startade den första LAH-verksamheten 1990 fortfarande finns med i organisationen och gärna berättar om utvecklingen.
I september 2008 fick Monica i uppdrag att starta upp en ny onkologavdelning, avd 80 med 18 vårdplatser på centrallasarettet i Västerås. Vi är i stort sett tillbaka där vi en gång började, säger Monica. På avd 80 vårdas patienter med symtom under pågående kurativ behandling vad gäller cytostatika och/ eller strålbehandling. En del patienter får sin cytostatika behandling inneliggande på avdelningen. Avdelning 80 finns också till för palliativa patienter som behöver läggas in. En del patienter utifrån länet behöver kanske p.ga av avståndet ligga inne under tiden de får sin behandling.
Vid årsskiftet 2009/2010 övertogs Gryta Hospice av landstinget. Hospice har tidigare drivits som en samverkan mellan kommun och landsting. Nu lämnade Monica avd 80 och tog sig an denna uppgift och arbetar nu som avdelningschef på Gryta Palliativa Vårdenhet med förkortning GPV som har 15 vårdplatser. Den största fördelen med att verksamheten bedrivs i landstingets regi, menar Monica, är att alla länets patienter är välkomna till den här vårdenheten. Tidigare var det möjligt endast för patienter som bodde i Västerås kommun att få vård på Hospice. Verksamheten är öppen för alla diagnoser, men övervägande delen är cancerpatienter. Kriterier att få vårdas på GPV är att patienten är i behov av specifik palliativ vård med kort förväntad överlevnad. GPV befinner sig lokalmässigt på samma ställe som tidigare Gryta Hospice. Namnet ändrades pga att det gjordes en utredning i landstinget om palliativ vård. Barbro Beck Friis som var med i utredningen, menade att ordet hospice innebär religiös eller andlig grund och dessa krav var inte uppfyllda. Gryta Hospice lever dock kvar i ”folkmun”. Även LAH, den lasarettsanslutna hemsjukvården, bytte namn vid årsskiftet till AH, Avancerad Hemsjukvård. Syftet är att det ska vara lika benämning över hela länet. Tanken är att GPV så småningom skall flytta in till sjukhusområdet. Lokalerna på Gryta har i första hand ett 3 -årigt hyresavtal. Förhoppningsvis kommer man att slås ihop med AH-teamet, för att bilda en palliativ vårdenhet, med AH-team och slutenvårdsplatser. Det skulle innebära att patienterna har möjlighet att träffa samma personal, både i hemmet och inne på vårdenheten. Det handlar också om möjligheten att man kan fördela personalresurserna på ett annat sätt. Geografiskt är det också en fördel. GPV ligger idag långt ifrån Centrallasarettet.
Monica poängterar att syftet med vård i hemmet finns kvar. Arbetsgruppen AH-teamet är i stort sett oförändrad. AH teamet tar emot övervägande patienter med cancer sjukdom, men även patienter med annan diagnos tex ALS i palliativt skede. Ett flertal av patienterna vårdas under längre tid, därför att behandlingarna sträcker sig över en längre period och mer aktiva sjukvårdande insatser görs. Det är avancerad hemsjukvård idag. Stor vikt läggs vid symtombehandling. Där är smärta och nutrition stora grupper. Vi har läkare som har sin tjänst både på Gryta och på AH, vilket är bra då det ofta är samma patientklientel.
Beläggningen på GPV är hög, vilket beror på att det är öppet för hela länets patienter. Trots avståndet från grannkommunerna väljer patienter och anhöriga vård på GPV. Eftersom AH-teamet har hand om patienterna från Hallstahammar och Surahammars kommun så är det även lättare för teamet att lägga in patienter direkt på Gryta idag. Tidigare krävdes ett betalningsansvar från hemkommunen. Sala har ett mycket väl fungerande AH-team och de har också palliativa platser på sin närsjukvårdsavdelning. Det kommer därför sällan patienter från Salaområdet till Gryta men däremot från Köping, Arboga och Fagersta.
Efter många år i verksamheten och med en positiv syn på framtiden berättar Monica att det känns bra att den palliativ vården är ett prioriterat område, att man har lyft den. Klinikchef Inger Andreas är ansvarig för en samverkansgrupp i länet. Det har kommit till lite extra resurser med tanke på utbildningsfrågor men också tanken på ett förstärkt bakjourssystem på läkarsidan för just den palliativa vården. Detta är under uppbyggnad.
Palliativ vård skall fungera ute på sjukhusets alla vårdavdelningar och ute i kommunen på alla boenden. Idag registrerar vi i det Palliativa registret. Palliativa registret är ett instrument för att se och följa upp hur vården har sett ut den sista tiden för patienten. När patienten avlidit går man igenom och utvärderar om det blev en bra vård. Hur såg den ut, fanns ordinationer på läkemedel, tillräcklig symtomlindring, anhörigsamtal och läkarsamtal. Resultaten följer man upp på sina enheter. På GPV och AH har man arbetat med detta i ett par år och rapporterat in centralt till Socialstyrelsen. Detta är en del i hur man vill stärka och utveckla den palliativa vården och det gäller alla diagnosgrupper.